Zinkies

I spillror av ett paradis
Allting svart.

Jag blundar och ser det vackra i livet. Jag hör fåglar sjunga, ser människor vara, naturen glittra, ögonblick förtrolla.
Jag öppnar ögonen och ser hur allting faller. Jag hör djuren skrika, ser människor passera, naturen förmultna, ögonblick krossa allt.

Jag håller för mina öron och hör hur alla låter. Alla förstår, alla respekterar, alla uppskattar.
Jag lyssnar efter och hör bara tystnad. Ingen förstår, ingen respekterar, ingen uppskattar.

Jag sitter tyst och ler åt all kärlek. Jag vill sjunga samma sång, jag vill vissla samma melodi, jag vill stampa i samma takt.
Jag öppnar munnen och alla vänder ryggen. Jag sjunger ensam, jag visslar ensam melodin, jag stampar i en annan takt.

Jag försöker sova och tankarna snurrar runt för att få mig att förstå hur allt hänger ihop.
Jag tänker efter och fattar ingenting.

Jag ser mig i spegeln och ser någon som världen har glömt bort. Någon som väntar på att ge det som ingen vill ta emot. Väntar på att vara en hjälte i deras sagor. Väntar på att bli förstådd och älskad.
Jag sänker blicken och ser på mig själv och hittar inget där. Ingenting att ge, finns inget att ta emot. Ingen hjälte, sagorna har tagit slut. Inget att förstå, inget att tycka om. Bara en ensam själ som stapplar runt på vacklande ben. Precis som du. Precis som dem.

Jag lever i spillrorna av ett paradis, i resterna av det vi förstörde.

Jag blundar och ser det vackra i livet. Jag öppnar ögonen och ser hur allting faller.

Allting vitt
2007 Veckans ord
Vill du veta hur en snigel bantar, lyssna här: Det var en gång en snigel som ville banta, han hette Sniggle men skulle snart kallas Snygge. Det var en vacker morgon när Sniggle kom på att han skulle banta för hans sista snäcka hade spruckit. Det var en måndag, det minns jag, för på måndagar är sniglar extra smarta. Ja, ja, jag pratar så mycket strunt, men i alla fall så finns det inget snigelrace som du kanske förstår, de är kanske inte så snabba, samtidigt som myrorna hade ett för de springer ju dagarna långa. Och eftersom Sniggle ville banta var han med i myrracet, som gick ut på att hinna först över till andra sidan vägen (fast de sa ett varv runt jorden). Det tog två år för Sniggle innan han vann, och den dag han vann var han smal och snygg (det tyckte myrorna i alla fall) och eftersom han vann gjorde dem honom till president med gemenskap av den tvåspråkige svorsken Åke Andresen som pratade en vild blandning av svenska och norska. Dem sa också att han fick grunda hur många lagar han ville. På söndagen bestämde Snygge (som han kallades nu) att alla skulle ge honom hundra matbitar var, men tog genast bort den lagen när Åke sa ”de der människorna sier att du är en slem president” och såg istället att myrorna inte hade någon valuta och gjorde därför snigel mevro. Snigel mevro fabriken låg i medeldjup höjd i vatten pölen några meter från myrstacken. De hade fabriken där så att ingen skulle veta hur man gjorde snigel mevro, så stackarna var kopia fria. När sniglarna såg detta ville de köpa snigel mevro till sitt land och snigel mevron blev myrornas viktigaste export. Den snygge, Snygge dog, och på hans gravsten stod: Här vilar Snygge, den snygge, smala snigel löparen som gick ner ett hekto och grundade snigel mevron år 2000, blev också president i myrstacken. Känd bland sniglar och myror. Snygge som hette Sniggle först, blev
8 år.
 

 (Detta är en ny variation av Rödluvan och Vargen) Det var en gång en flicka som hette Lisa.  Hon var inuit och bar därför alltid en tjock jacka av renskinn så alla kallade henne Renluvan. Precis som Renluvan själv, var hennes föräldrar inuiter, De bodde på en ö i en ögrupp i Atlanten som var en koloni till Danmark på den tiden. En dag kom ett bud från en duva som flög ifrån Kanan, att Abraham var sjuk och Renluvan som var en känd läkare blev skickad till honom. Innan hon åkte ville mamma säga ett par regler som löd så här: 1. ta både flyg ett och flyg två till Kanan. 2. Prata inte med någon misstänkt.

Renluvan lovade att följa reglerna. För att komma till flygplatsen tog Renluvan hundspannen, men sen tog hon flyg ett. När flyg ett kom fram var flyg två försenat, så Renluvan skulle gå till affären för att köpa en macka.

På vägen till affären kom en galen vetenskapsman fram till Renluvan.

–      Tjabatjena, vad gör du med dem där doktor grejerna?       

–      Jag är en mycket känd doktor och ska till Abraham som har blivit sjuk.

–      Jaha, vem är Abraham och vart bor han?

–     Han är en mycket välsignad man som Gud har sagt att han ska bli en patriark för ett helt land, han bor i Kanan han flyttade dit för någon dag sedan.

–     Men du ta tåget dit vet jag

–     Nej det tar allt för lång tid.

Men lättlurad som Renluvan var, lyckades vetenskapsmannen övertyga henne. När Renluvan åkte tåg, åkte den galne vetenskapsmannen, Hugo, som ville ta två stora sprutor på två försökskaniner, flygplan och kom före Renluvan. Medan han väntade på Renluvan tog han fast Abraham och när Renluvan kom tog han henne också. I buren frågade Renluvan Abraham om han hade något knep att komma ut, Abraham tog upp sin mobiltelefon och ringde ett samtal, och i nästa sekund kom Superman och hjälpte Renluvan och Abraham ut och låste sedan in Hugo. När Superman var borta hjälpte Renluvan Abraham att bli frisk.

”Inte viste jag att du hade ett hemligt förbund med Superman”, var det sista som sades i detta äventyr. 

Synderna i fängelset -med inspration från det jag älskar

-          Haha har du träffat min gamle vän kungen?

  • Hur kan du vara vän med honom och ändå sitta här?

-          Åh fåna dig inte. Jag sa faktiskt gamle vän. Med det menar jag inte att han är gammal

(även om han borde möta graven snart) utan att vi inte håller kontakten särskilt bra längre.

  • Se dig omkring. Du sitter i en fängelsehåla. Sluta flina.

-          Åh jag är ledsen. Det var bara så länge sedan jag såg en människa värd att prata med senast. Inte för att baktala någon, men de där fångvaktarna är inte så kamratliga. Fast det borde du nog ha märkt vid det här laget.

  • Låt mig vara ifred och prata inte med mig snälla du. Jag kan inte prata med en syndförgiftad fånge. Jag är en godhjärtad soldat.

-          Haha. Åh du stackars hjälte. Må hoppet inte lämna dig, men jag är ledsen att säga att du tyvärr har förlorat din post. Det är din tur och se dig om, du tappre. Detta är cellen för oss som ska hängas nästa gång vi ser solen stiga upp bakom bergen.

  • Men jag har inte syndat för att komma hit.

-          Åh jag vet, jag vet. Inte jag heller. Allt som krävs för att hälla ut sanden i sitt timglas är att göra kungen upprörd. Så vad är ditt namn?

  • Det kan jag inte säga. För ingen vet.

-          Jag måste berömma din tro, men ditt namn hindrar de inte. Det tar inte lång tid innan de låter dig hängas i alla fall och struntar i att radera ditt namn. Själv heter jag Tilda och jag har levt i två månader här, fastän jag sagt mitt namn.

  • Varför det? Hur har du kunnat köpa dig så mycket tid?

-          Mitt brott var tillräckligt grovt för att jag ska hängas, men tillräckligt milt för att jag ska få lite längre livsdagar efter det begicks. Enligt dem alltså. Enligt dem.

  • Enligt dig då?

-          Jag har aldrig sett det som ett brott att säga någon sanningen.

  • Något fel måste du väl ha gjort för att ha hamnat här?

-          Måste jag? Vad gjorde du för fel i då?

  • Inget.

-          Såklart… Men ser jag rätt? Är det rodnad som smyger sig på?

  • Tyst med dig. Så vad var det för brott du gjorde?

-          Jag var vän med kungens dotter.

  • Elvira?

-          Nej hon hette Sabina. Det är en lång historia det här, jag varnar dig, men jag ska försöka berätta den så bra jag kan. Lika bra att leka bra. Hon är fem år, jag som då.

  • Hur var hon?

-          Hon vill va det bästa. Hon säger: ”Du är soldat och jag prinsessa.”

  • Vad hände med henne?

-          Jo du förstår kungen hade bett min far som var soldat att döda en stor, eldsprutande drake, som de hade skymtat bland bergen. Problemet var bara det att draken var i själva verket min mor. Hon kunde byta skepnad när hon skulle ge brasorna eld. Pappa vägrade därför att följa kungens order och prinsen som skulle säga sig ha dödat draken efter att min pappas gjort det, vågade inte göra det själv. Kungen som ville ge sin prinsessa en till ryktes, hjältemodig prins blev rasande på min far och dödade honom. Till folket sa han att han hade blivit dödad av draken, men min mor visste ju såklart sanningen. När jag fick höra vad som hänt blev jag så arg att jag bestämde mig för att hämnas på vår kung. Så jag mördade hans dotter.

  • Är det därför du är här?

-          Nej, nej. Det där var flera år sedan. Eftersom en kungs uppgift är att ge sitt rike ett gott slut, visste kungen att han hade misslyckats och detta skulle folk kunna läsa om i historieböckerna i alla tider. Självklart kunde han inte tillåta det. Därför sökte han landet runt efter en vacker flicka som kunde ta hans döda dotters plats. På så sätt skulle han kunna påverka det som skulle skrivas i historieböckerna. Man fann tillslut Elvira. Vacker som hon var (så vackra gener finns såklart inte i det kungliga blodet) fick hon ta platsen efter prinsessan precis som om ingenting hade hänt, helt ovetande om sin egentliga bakgrund.

  • Men folket på slottet måste ju ha vetat.

-          Jo men de fick inget säga om saken.

  • Men det måste väl ha funnits någon som sa ifrån?

-          Jo det fanns någon, några, men de blev alla mördade av kungen.

  • Åh…

-          Mm…..Tio år senare fick jag jobb som hovdam till henne, Elvira. Hon var alltid så söt och snäll den fina flickan. Jag tyckte hon förtjänade att få veta sanningen. Så jag sa: Det finns inga prinsessor mer. Kan vi sluta leka det. Det finns inga soldater mer. Kan vi sluta leka det. Och hon slutar le. Därför är jag här.

  • För att du avslöjade slottets hemlighet?

-          Japp. Precis.

  • Så  kungen vet inte om att det var du som dödade hans dotter?

-          Nepp. Han har ingen aning om att han egentligen har tagit fast hans dotters mördare.

  • Men hur dödade du henne egentligen?

-          Åh. Ehe. Ja, ja, jag är ett monster, jag är ett monster. Men jag kände att jag måste. Jag är ett monster, jag är ett monster. Men jag kände att jag måste.

  • Du är en drake precis som din mamma!

-          Jag är ett monster, jag är ett monster. Men jag kände att jag måste. Jag är ett monster, jag är ett monster. Men jag kände att jag måste.

  • Men varför dödade du inte dem som förde dig hit?

-          För jag kan bara förvandlas till drake utomhus, om jag är fri. De arresterade mig inne och de band mina händer.

  • Jasså…. Men om du dödade kungens dotter har du ju syndat!

-          Ja. Det har jag inte förnekat heller. Jag sa bara att jag inte heller har syndat för att komma hit. Inte att jag inte har syndat... Åååh se inte på mig så där dömande. Om du bara visste hur ond den där kungafamiljen är, hade du inte ens orkat göra dig besväret att låtsas döma mig.

  • Vad menar du? Onda?

-          Ja, förstår du inte? När du var liten grät du hela tiden. Eller hur?

  • Och mamma sa det är värt att leva, det är värt att leva.

-          Se på din egen far. När alla hjältar är döda lever kungar kvar. När jag var liten grät jag hela tiden. Och pappa sa det är värt att leva, det är värt att leva. Och han dog som en soldat ska. När alla hjältar är döda lever kungar kvar.

  • När alla hjältar är döda lever kungar kvar.
  • - När alla hjältar är döda lever kungar kvar.

-          Din pappa var en av de som sa emot kungen. Han var en av de som kungen mördade.

  • Men min far blev ju dödad av en drake.

-          Det är lögn. Precis som allt annat vår kung säger.

  • Men hur kan du veta?

-          Jag är draken de påstår skulle ha dödat alla soldater. De dämpar sina samveten med att säga. De är monster, de är monster. Vi kände att vi måste. De är monster, de är monster. Vi kände att vi måste.

  • Så grymt.

-          Jag är ledsen.

      ……….

  • Men om Elvira inte är en riktig prinsessa kan jag ju faktiskt förtjäna henne. Då har jag ju faktiskt inte gjort något brott i att älska henne.

-          Så det är därför du är här. Jag borde ha förstått det. Tyvärr är det inte till någon hjälp. Kungen har all makten och du ska hängas i morgon, som underhållning på prinsessans bröllop.

  • Den första mars.

-          Vårens första dag.

//Zinkies