Zinkies

Hei alla fina!
Det är svårt att förstå ibland, hur lyckligt lottad man är. Mitt liv har en tendens att bara lösa sig. Det betyder att visst problem uppstår och saker är tuffa ibland, men sen ber jag och saker och ting bara faller på plats liksom. Det gör att jag ibland är rädd för att jag ska bli...vad ska man säga..bortskämd? Som om Gud gör det för lätt för mig och jag är jätte tacksam men det är så svårt att veta hur få det är i världen som är så privilegierade som jag känner mig.. Det där är ju en västerlännings paradox, man har det så bra att man har det dåligt för att alla andra inte har det lika bra... Aja önskar bara att jag kan göra livet bättre för andra, typ rikta mitt fokus utåt. Det är mitt livsmål att verkligen leva för andra, men vad dålig man kan va på det i praktiken...

Julias vardagstankar ;)