Zinkies

That's just sick!
Till och med Glee
 
Alltid
Idag bad jag Jesus om att krama mig. Vi satt i Aulan och lyssnade till någon tal jag inte helt förstod på adventsandakten i skolan. Det hade varit en sån där skitdag som ibland förekommer i ens liv. När jag satt där och försökte hänga med kom jag på sången "what have they done to my song". Sedan såg jag hela Aulan utifrån, som om tiden stannat och alla fryst fast. Jag tänkte på vad man gjort med Jesus och Gud.
 
Helt och hållet försöker man sudda ut de och traditionerna runt dem. Som att man försöker glömma, men alla vet och tänker på vad julen handlar om. Jag tror att varje människa i rummet satt där i Aulan och vid något tillfälle funderade över kristendomens del i det hela. Jag satt lite nervös och lyssnade extra noga efter om han som talade skulle säga något vilseledande om de religiösa aspekterna. Eller om han skulle försäga sig och rektorn skulle haja till. För mig säger det något om att många muslimer inte firar jul i huvudtaget och jag kan på sätt och vis känna att det till viss del är respektfullt. Inte för att jag inte vill dela med mig av en fin tradition, utan för att jag inte tycker om idén om att ta ifrån äran från den man hyllar. Det blir som att ha kalas för någon, men glömma bort att bjuda den som fyller år.

Så när jag sitter där och ser allt utifrån och texten "Look what they done to my song ma. Look what they done to my song ma. Well, they tied it up in a plastic bag, and turned it upside down ma. Look what they done to my song"
Då känner jag att jag saknar Jesus och jag önskar att han var där för att påminna mig om allt som är viktigt. Så att jag kan lyssna på det som är viktigt och det som är vesentligt. Jesus ge mig en kram. Jag vet att han gör det, sånt vet man bara, människor får tro att vi är hur tokiga som helst, men jag vet att jag fick en kram av Jesus.
När vi kommer ut ur Aulan löser sig allt och nu är jag glad och fridfull, till viss del i alla fall. Problem och utmaningar försvinner ju såklart inte bara, men med Jesus i båten kan jag le mitt i stormen ;)

Nu orkar jag inte mer
Tänk om jag blir knäpp, om all stress bara får mig att totalt klicka...
Om Uppsala har brunnit ner imorgon så vet ni vem det är.
Seriöst jag lider